funderingar

i bland undrar jag om alla är gravida för att retta mej. det gör mej sjukt arg och ledsen när man får höra att fler och feler ska ha barn utom vi... hatar detta.

känner sig värkligen värdelös att jag inte kan ge M ett barn. vad ska ha med mej till då? en sån enkel sak som tydligen alla andra klarar av utom jag. inte änns med hjälp lyckas jag bli det.

ja och så kom mensen i går.... väntat ja varför skulle prego funka denna månaden när det inte gjort det innan?

varför ska vi försöka när det ändå gör att jag blir sjuk i huvudet av alla tänkar och alla misslyckande?

att inte folk kan förstå varför man mår så här retar mej med. när jag tom har berättat för dom om problemet och allt. och ändå så vänder dom mej var ryggen.

när tom min bästa vän eller förlåt hon jag trodde va min bästa vän. vänder mej ryggen och hån skrattar åt mej. för att hon har det bättre. och att jag inte är fin nog att umgås med längre men jag dög i julas när hon lämnade sin man och inte hade nån stans att bo och vi lät henne bo här ett par månader. hjälpte henne med hennes barn och med det ekomomiska och presenterade henne för den killen hon är tillsammans och flyttat ihop med nu. men nu behövs jag inte längre. all energi är juh slut så så slänger man mej på tippen.

känner mej extremt ensamm just nu även att jag har M men han jobbar länge varje dag och vi ses bara ett par timmar på kvällen. det är skit jobbigt tycker jag.

är det nån som vet var man kan skaffa sig en riktig vän? blocket? tradera?

.........